Logga in

Tools

Happynomics – Lycka som affärsstrategi

WP 700_400 artikel bilder rektangulär #2 (1)I slutet av 1700-talet deklarerade den brittiska filosofen Jeremy Bentham att det enda som i slutändan betyder någonting är att öka lyckan i världen. Det högsta målet måste vara att ge ”största lycka åt största möjliga antal”. Vi måste sträva efter att bli lyckliga medan vi lever och det är inte enbart ett individuellt ansvar. Även staten, marknaden och forskarsamfundet bör sätta lycka som det högsta målet så att vi människor kan få ett lyckligare liv.

Benthams idéer ledde dock inte till någon större revolution utan stater, företag och forskare fokuserade istället på ekonomiska mål under 1800- och 1900-talet. Många länder byggde upp välfärdssystem, satsade på skolor och sjukvård, och mätte sin framgång i bruttonationalproduktens tillväxt. Företagen mätte sin framgång i tillväxt och lönsamhet med målet att tjäna ägarnas intressen snarare än de anställdas välbefinnande.

De senaste decennierna verkar dock pendeln ha svängt och Benthams idéer har fått en renässans. Happynomics är ett hetare begrepp än någonsin. En förklaring är att trots att vi fått ökat välstånd, bättre ekonomi, färre sjukdomar, mindre svält och krig och längre livslängd så tycks vi inte vara märkbart lyckligare än våra förfäder. Hur kan det exempelvis komma sig att invånarna i Costa Rica, med en BNP per person på 125.000 kronor, är lyckligare än invånarna i Singapore, som har en BNP per person motsvarande 500.000 kronor?

Nu kräver flera forskare, ekonomer och politiker att BNP bör ersättas eller kompletteras med BNL, bruttonationallycka. En av många som förespråkat detta är den före detta brittiska premiärministern David Cameron som sagt att ”Det är dags att vi erkänner att det finns mer i livet än pengar. Vi kan inte längre enbart fokusera på BNP, vi måste också fokusera på generellt välbefinnande”.  Camerons uttryck kan betraktas som en symbol för ett nytt modernt ekonomiskt synsätt där välbefinnande, livskvalitet och lycka är det nya överordnade måttet på framgång.

En företagsledare bör ställa sig samma fråga: Hur kan det komma sig att vi inte blir lyckligare på våra arbetsplatser trots förbättrade arbetsvillkor, bättre förmåner och ökad frihet? Det är inte längre bara medarbetarna som ska finna sin egen lycka. Ledare av företag måste också skapa förutsättningar för sina anställda att bli mer lyckliga, vilket också för många har kommit att bli en central affärsstrategi, som också lönar sig ur ett ekonomiskt perspektiv. I en genomgång av 225 akademiska studier av förhållandet mellan lycka och arbetsprestation visade det sig att lyckliga anställda har 31 procents högre produktivitet och genererar 37 procent mer intäkter än sina mindre lyckliga medarbetare. 

På samma sätt har det visat sig vara väldigt dyrt att ha olyckliga medarbetare. Gallup uppskattar exempelvis kostnader på uppemot 5 000 miljarder kronor per år i förlorad produktivitet för den amerikanska ekonomin när de anställda inte trivs.  Även för individen har detta en stor betydelse. Enligt professor Christie Scollon, professor i psykologi vid Western Washington University i USA, så visar forskningen att lyckliga människor tjänar mer pengar, är mer hälsosamma, mindre sjuka och är mer kreativa i sin problemlösning. 

Vi kan alltså konstatera att graden av lycka onekligen betalar av sig på flera sätt. I det transparenta samhälle vi le- ver i idag så är det även en stor fördel att vara en attraktiv arbetsplats i jakten på talanger. Vem vill inte jobba för ett företag där medarbetarna är glada och lyckliga? Amerikanska karriärsajten CareerBliss har sedan några år tillbaka tagit fram ett index för att lista och rangordna företagen med de lyckligaste medarbetarna.  I den senaste mätningen samlade CareerBliss in och analyserade svar från 41 000 medarbetare från olika företag i USA. De mätte tio olika nyckelfaktorer som skapar lycka på arbetsplatsen. På topplistan finner vi välkända företag som Nike, Adobe, Starbucks, Apple, Pfizer, American Express och Microsoft men också en rad andra mindre välkända företag. På plats nummer ett hamnar faktiskt fastighetsmäklaren Keller Williams. Man behöver alltså inte ha det mest välkända varumärket för att ha de lyckligaste medarbetarna.

Vissa företag har i sin strävan att mäta medarbetarnas lycka försökt mäta medarbetarnas känslor i realtid för att snabbt kunna vidta åtgärder. Hur mår våra medarbetare idag? Kan vi hjälpa dem till ett ökat välbefinnande? Det kinesiska elektronikföretaget Hangzhou Zhongheng Electric har gått så långt att de mäter de anställdas hjärnaktiviteter via en keps som är förstärkt med sensorer för att leta efter tecken på avvikelser som ilska, nervositet eller stress. Om sensorerna ger utslag kan chefen snabbt hjälpa den anställda att komma till rätta med sina problem genom att exempelvis erbjuda ledigt några dagar, skicka den anställde på rehab eller till en mindre stressfylld position inom företaget. Man kan dock diskutera huruvida ”emotionell övervakning” är rätt väg att gå. Än så länge är inte tekniken tillräckligt precis och det etiska dilemmat kvarstår: Hur kan vi hjälpa våra medarbetare att öka sitt välbefinnande utan att inkräkta på den personliga integriteten?

Frågan om hur vi skapar lycka på arbetsplatsen kommer med all sannolikhet att växa i kraft det kommande decenniet. Det gäller inte bara för företagsledare som vill bli mer konkurrenskraftiga eller forskare som vill kunna hitta förklaringar. Frågan är minst lika aktuell för politiker runt om i världen som har ansvar för landets medborgare. Även forskningen har vänt sitt intresse mot lyckobegreppet. Enligt professor Martin Seligman har forskningen i psykologi alltför länge kretsat kring människors problembeteenden såsom ångest, depression och fobier.  Men idag bedrivs även omfattande forskning inom det man kallar för ”positiv psykologi”, eller lyckoforskning, där fokus ligger på välbefinnande och vad som gör människor motståndskraftiga mot olycka snarare än psykiska problem.

Vi kan anta att vi bara sett början på denna utveckling och att denna fråga kommer segla upp som en av de viktigaste frågorna på dagordningen i styrelserummet och i den politiska debatten de närmaste åren.

 

Artikeln är ett utdrag ur ProSales bok “Supertrenderna”, som du hittar i vår shop:

Referenser

Stratton, A. (2010, 14 november) David Cameron aims to make happiness the new GDP. The Guardian. Hämtad 2018-10-22 från: https://www. theguardian.com/politics/2010/nov/14/david-cameron-wellbeing-inquiry

2  Forbes (2010) In pictures: 10 of Americas happiest companies. Forbes. Hämtad 2018-10-22 från: https://www.forbes.com/2010/10/26/happiness- business-productivity-forbes-woman-leadership-best-companies_slide.html

Asplund J. & Blacksmith N. (2011). The Secret of Higher Performance. Hämtad 2018-10-22 från: http://news.gallup.com/businessjournal/147383/ secret-higher-performance.aspx

Bradshaw, D. (2013). The pursuit of happiness in the workplace. Financial Times. Hämtad från:
https://www.ft.com/content/6b1fd178-81cf-11e2-ae78-00144feabdc0

Careerbliss (2018). CareerBliss 50 Happiest Companies in America for 2018. Hämtad 2018-10-22 från: https://www.careerbliss.com/facts-and-figures/ careerbliss-50-happiest-companies-in-america-for-2018

Seligman, Martin E. P; Abrahamsson Carina (2009). Verklig lycka – en grundbok i positiv psykologi. Enskede: TPB.

 

PGlmcmFtZSBzcmM9Imh0dHBzOi8vcGxheWVyLnZpbWVvLmNvbS92aWRlby8xNjU4Njg5Mjk/dGl0bGU9MCZieWxpbmU9MCZwb3J0cmFpdD0wJmF1dG9wbGF5PTEiIHdpZHRoPSI2MDAiIGhlaWdodD0iMzM4IiBmcmFtZWJvcmRlcj0iMCIgd2Via2l0YWxsb3dmdWxsc2NyZWVuIG1vemFsbG93ZnVsbHNjcmVlbiBhbGxvd2Z1bGxzY3JlZW4+PC9pZnJhbWU+